torsdag 3 mars 2011

Syrienne sur la corne

Precis där vi bor finns en kiosk som har allt från vetemjöl till skvallertidningar. Kiosken är oumbärlig ifråga. Kioskägaren Tony en fantastisk en minientreprenör och servicemänniska i fingerspetsarna. Vi har varit trogna kunder och jargongen är hjärtlig om än lite, tja fattig.
Han frågar mig ifall jag är inne och handlar,
– Var har du gubben då?
Jag skrattar och säger att han är hemma och "gubbar" sig. Sen utdelas artighetsfraser.
Ifall Calle är inne så frågar han,
– Var har du regeringen då?
Calle svarar i riksdagen och bestämmer hehehe...osv.
Ja så där har det hållit på. Inga konstigheter.

Här om veckan var vi inne tillsammans, vilket självfallet händer det också. Vi berättade glada i hågen att vi precis gift oss och någonting hände med Tony. Han fick något svart i blicken. Han blev stel och lite konstig. Jargongen var inte alls så hjärtlig som den brukade. Efter det har det varit liiite ansträngt från Tonys sida. Vi funderade länge på vad vi sagt som kan ha gjort honom så avig.

Så kom vi på var skon klämde, Tony är Syrian. På Syrianska bröllop bjuder man "hela byn", alla och några till. För honom var det en självklarhet att han skulle gått på vårt bröllop. Att han inte blev bjuden ses förmodligen som en skymf.
Hur vi ska komma runt detta och på något sätt förklara att på "svennebröllop" bjuder man bara sin familj och begränsat antal vänner, är frågan. Hur får man fram det utan att det låter planterat? Vi vill ju bara att allt ska vara bra mellan oss och Tony igen. Fan.

3 kommentarer:

  1. Mimosa Filurina3 mars 2011 kl. 11:50

    Bjud hem honom och hans familj när ni har dopfest eller välkommen-till-världen-partaj för Penny.

    SvaraRadera
  2. Eller så börjar du "spontant" prata om bröllopet igen och får med info som att det mest var släkt och några vänner....

    SvaraRadera
  3. Hahahaha, detta var riktigt kul.
    Brukar handla i samma butik.

    SvaraRadera