Jag ska verkligen inte påstå att det var en walk in the park att bli gravid över 12 veckor.
Det är kanske därför jag vågar vara så entusiastisk nu.
Jag var verkligen jättenojig jag var fram till vecka 20 och det tycker jag man ska tillåta sig att vara.
Visst kan allt fortfarande hända även om riskerna minimeras avsevärt jämfört med innan vecka 12. Men nu orkar jag inte längre gå och risknoja.
Jag vill glädjas av min graviditet och se fram emot vad som komma ska. Framtiden är ju så snart. Livet är kul!
Jag kommer ju oavsett vara orolig resten av livet för att något ska hända mitt barn så denna oro var väl bara en försmak på en livslång ångest.
Muntert det där lät. Men så är det ju faktiskt. Även om man inte går och tänker så dagligen.
Vi gjorde alla utredningar i världen innan jag blev gravid med Penny man vill ju gärna ha konkreta besked på varför det inte funkar. Otur is not good enough.
Men de hittade inga fel. Primärt så tror jag att miljöbyte i form av nytt jobb och nya arbetsuppgifter distraherade mig tillräckligt mycket i min barnstress så det gjorde susen för en lyckad befruktning.
Life is what happens to you when you busy making other plans. Sjung väl Lennon, så sant som det var sagt. Men det är alltid bra att säkra upp lite till och hjälpa naturen på traven.
Direkt när jag fick reda på att jag var gravid så började jag äta receptbelagd Folsyra, Progesterontabletter, Järntabletter, Trombyl (blodförtunnande medicin), Mitt Val Kvinna (gravid) och Omega3. Jag slutade med allt utom Trombylen och Mitt Val Kvinna efter vecka 12. De äter jag fortfarande.
Man vet ju inte om det hjälpte till på riktigt, men det stillade i alla fall en onödig oro temporärt och det var väl det som krävdes i mitt fall antar jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fortsätt att njuta av din graviditet! Du väntar barn, inte missfall...
SvaraRaderaJa fortsätt njuta... oron kommer finnas där, och även när barnet är ute.. men man får lära sig hantera den och det gör man för kan man inte hantera oron tar den över och då försvinner glädjen, så glädjs..det är underbart vara gravid och underbat få barn!!!
SvaraRaderaVi har också genomgått alla utredningar som finns men har till våra stora sorg fått besked att vi aldrig någonsin kommer att kunna få biologiska barn, varken på egen hand eller med hjälp utifrån. Endast adoption återstår. Det är så fruktansvärt jobbigt att vi inte riktigt orkar ta det till oss utan strutsar rätt hårt och har gjort det i ett år snart. Börjar fundera på ett liv utan barn men det känns så fel. I hela kroppen fel. Önskar dig och Calle och Penny all lycka, var glada för varandra, ni verkar superfina ihop och kommer bli en alldeles speciellt fin familj.
SvaraRaderaVarför äter du blodförtunnande? Är det inte farligt vid förlossningen, att blödningsrisken ökar mednar jag.
SvaraRaderaUnna dig verkligen att njuta nu! Vi försökte länge innan det till slut lyckades med IVF. Långa jobbiga år! Efter v 24 vågade jag äntligen slappna av. På tisdag har vi tid för planerat snitt på SöS och då har vi äntligen vår lilla tjej hos oss!
SvaraRaderaBor också i Sjöstan och har planerat att sitta och mammamysa på picknickfilt vid Sickla Sjö i sommar!
Härligt att du vågar njuta! Känslan av att bli förälder är obeskrivbar, och oron - ja, som du skrev - den försvinner aldrig. Har ett exempel. Jag jobbar i äldreomsorgen, och för något år sedan låg en 101.5 år gammal dam för döden. Vakade gjorde hennes 80-årige son... När jag gick hem för dagen tittade jag in för att krama om lilla tanten - tänkte att hon finns nog inte med oss imorgon när jag börjar jobba. När jag böjer mig fram tittar tanten upp på mig och säger: Kan du se till så min son får något att äta... Oron och omsorgen om våra barn upphör aldrig. Lycka till med allt!
SvaraRaderaMen ät folsyra redan innan du blir gravid nästa gång! Den ska man börja med i förväg.
SvaraRadera