Det blir inte helt kronologiskt det här men det kommer i små olika historier.
Bröllopet för mig startade i smyg redan på tisdagen. Då gick jag och döpte mig med vår präst Fredrik Santell som är en helt fantastisk präst och min äldsta vän Adde som vittne, i Sjöstadskapellet.
Jag hade rena prästcastingen innan sommaren, kontaktade fyra präster träffade två. Fredrik var utan tvekan bäst.
Vikten av en bra präst är A och O när det kommer till en vigsel.
Han ska kunna läsa en som par och individ, vara personlig och kunna tolka vår relation till kyrkan och gud på ett sätt som passar oss. Dessutom inte för gammal/ung, spexig eller högtravande. Naturlig och dedikerad. Dessutom förstå en dramaturgi i en vigsel. Vi fick tänka på att inte vända oss om innan det var dags och vi var i kyrkan och repade innan vilket var mycket bra.
Valet av kyrka är också mycket viktigt.
Vi fick en naturlig urgallring då KB:s festvåning (som festen var i) inte klarar mer än 100 sittande gäster. Anpassa kyrkan efter antalet gäster. Så man inte har en superstor kyrka med gapande tomma bänkrader. Det blir lätt ängsligt. Liten kyrka med fulla bänkrader är betydligt härligare.
Tillbaka till tisdagen. Calle har haft en "liten" issue med att jag har haft min exmans efternamn och inte varit döpt (han är lite klassiskt troende).
Jag också men varit lite lat och inte orkat göra något åt det där med efternamnen "då jag ändå skulle gifta mig". Sen tänkte jag om, den finaste gåva till Calle och mig är väl ändå att gifta sig med sitt flicknamn och som döpt. Så jag gjorde det.
Dealade en del med Skattemyndigheten som var med på noterna så allt gick vägen. Detta påbörjades strax innan jul.
Hur som helst så döpte jag mig och bytte namn till Anitha Margaretha Clemens Sundkvist, (Margareta som är min mammas andranamn och Clemens som är den namsdag vi i min familj alltid firat eftersom jag kom till Sverige från Indien den 23 november).
Jag berättade det för tärnorna men hemlighöll det för alla andra. Tänkte att det skulle vara en rolig grej i kyrkan att Calle skulle tappa hakan när prästen skulle säga.
–Tager du denna, Anitha Margaretha Clemens Sundkvist... istället för Anitha Flink.
Men han fattade ingenting utan kommenterade under vigseln, "Clemens, det visste jag inte".
Det blev typ jag som tappade hakan.
Men i efterhand när jag berättade blev han väldigt rörd över gesten såklart.
I kyrka så gick vi in till Mendelssohns bröllopsmarsch. När vi var framme vid altaret sjöng Stockholms gosskör Ave Maria (Schubert versionen). Inte ett öga var torrt. Sen sjöng vi psalm 84 och efter det sjöng Anders Ljung (gamla Space Age Baby Jane) och numera sångare i rockgruppen Casablanca, Perfect Day, av Lou Reed.
Här någonstans började jag hulkgråta. Tärnorna också och stackars Anders brast det nästan också för där och då..
När det var dags att äktas så försökte stirriga jag att sätta på vigselringen på Calles högerfinger i ca 40 sekunder innan prästen artigt informerade mig att det var fel hand. Calle var ju inte heller helt skarp så han lät mig hållas, onekligen.
Men det blev ett skönt skratt och mycket av nervositeten släppte med det. Väldigt frigörande.
Sen sjöng vi psalm 294 och efter det var det Herrens bön, vigseltal och välsignelsen.
Sen gick vi ut till Jackie Wilsons, Higher and Higher.
Hela vigseln tog ca 35 minuter. Perfekt!
När jag och tärnorna anlände till kyrkan var det soligt och gnistrande pudersnö i stora kristaller, när vi kom ut var det en stålblå natthimmel med svarta Stockholmstak-silhuetter som kuliss. Det var som att gud själv var med oss.
Efter det kastats rosblad, gratulerades och fotats lite så promenerade gästerna gick ner till spårvagnen som vi hade hyrt, i ett fackeltåg och drack vargtass på vägen ner.
Vi hade en väntande och välbehövlig taxi vid kyrkan som tog oss till KB (Konstnärsbaren). Vi åkte dit med fotografen och tog bröllopsporträtten innan gästernas ankomst med spårvagn enda fram till KB:s dörr. Ganska kaxigt!
To be continued...
måndag 21 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Låter helt underbart! Tycker att det är fantastiskt att du delar med dig på det här sättet, jätteroligt att läsa. All lycka till er!
SvaraRaderaTack Anitha för din generösa blogg. Jättefina foton med. Kan du berätta för oss som inte är hemmahörande i Stockholm vad KB är för ett ställe?
SvaraRaderaTack för att du gav mig ett gott skratt i din beskrivning av ringpåtagningen i kyrkan.
Det var nog inte 40 sekunder med ringen men det kändes väl så?
SvaraRaderaVar får man tag på en så fantastisk präst som fixar både dop och bröllop så bra?? Jobbar han i Sjöstadskapellet?
SvaraRaderaKB-Konstnärsbaren en anrik underbar lokal mitt i stan i Stockholm mittemot Riche ungefär.
SvaraRaderaJo det var nog 40 sekunder för jag fick nämligen inte på den, efteråt av förklarlig anledning.
Präst kan man ta från vilken församling som helst däremot får man styra upp med de olika kyrkorna att man vill göra det här hos dom.
SvaraRaderaSeglora på Skansen är ju mer museum än kyrka så där får man betala för att vara.
Otroligt fint att du vill dela med dig av det här Anitha! Häftigt att döpas när man är vuxen. Det gjorde jag med.
SvaraRaderaJag tycker att det är helt underbart att läsa om ert bröllop, jag sitter med kronsik gåshud när jag läser dina vackra ord. Längtar till del 2!
SvaraRaderaStor kram till dig.
Stort grattis till er! Så underbart fina ni var! Även jag får gåshud när jag läser. :)
SvaraRaderaClara
Åh min katt heter Clemens! Du gillar ju katter så titta på honom på min blogg är du snäll. grattis till giftermål och penny och grejer!
SvaraRaderaVilket underbart val av låt som utgångsmarsch! Ska lägga den på minnet till mitt eget bröllop i höst ;)
SvaraRaderaOj, här var många ingredienser, verklligen genomarbetat alltihop. Tack för att du delar med dig, så roligt att läsa! :-)
SvaraRaderaJag är jättenyfiken på dina tankar kring dopet, Anitha. Är det något som känns viktigt för dig också, eller var det bara för Calles skull? Upplevde du det som viktigt att gifta sig just i kyrkan för Gud-biten, om du förstår vad jag menar?
SvaraRaderaAnna
Hej Anitha,
SvaraRaderagrattis till bröllopet och till den lilla i magen! Studsade dock inför din formulering om prästen här ovan: "Han ska kunna läsa en som par och individ, vara personlig och kunna tolka vår relation till kyrkan och gud på ett sätt som passar oss".
Nja Anitha. Prästen ska inte anpassa sin undervisning/predikan/vigseltal efter er, han/hon ska anpassa sig efter vad kyrkan lär och vad Guds ord säger om äktenskapet. Allt annat vore flathet och hyckleri. Väljer man att gifta sig i kyrkan måste man förstå att Gud och Jesus är centrala i det som görs och sägs. Man hyr sig inte en lämplig präst med anpassade åsikter. Nu tror jag säkert att ni tog det hela på stort allvar men jag reagerar på din formulering.
Här är prästlöftena, om du är intresserad. Vid prästvigningen i Svenska kyrkan lovar präster:
"att i Guds den treeniges namn åtaga sig uppdraget att vara präst och utöva det så, att Gud blir ärad, kyrkan uppbyggd och Guds vilja för-
verkligad i världen,
att stå fast i kyrkans tro, rent och klart förkunna Guds ord så som det är
givet i den heliga Skrift och så som det är omvittnat i vår kyrkas
bekännelse, och rätt förvalta sakramenten,
att följa vår kyrkas ordning och förverkliga sin kallelse med Kristus som
förebild, att leva så bland människor, att prästen blir ett vittne om
Guds kärlek och om försoningens hemlighet."
Lycka till med varandra!