tisdag 1 mars 2011

Det är som att trycka på en knapp



Det är ett jävla skämt. Det är så här det känns att vara gammal förmodligen. Orörlig och otymplig. Vardagen är en kamp. Det man gör på dagen straffas man för på kvällen.
Jag tror jag börjar binda vätska också. Händer och fötter jäser.

Kom på en rolig grej apropå flytt, jag tänker främst på Alex & Amandas.
När jag var liten och vi var på husvisning så trodde jag att man liksom bytte hem helt. Fattade inte att vi skulle ta med oss våra grejer in i ett nytt hem. Trodde man bytte allt rakt av. Kunde vara helt knäckt efter husvisningar där familjen hade tråkiga leksaker.

I morse var jag orolig för att Penny inte rörde sig, mailade barnmorskan. Åt en chokladboll och hon kickade igång.

Jag måste ha en plan känner jag, något som inte involverar barn. Bröllopet var en perfekt distraktion, nu har jag ingen sån. Nu går jag bara runt och "känner efter", sånt är inte bra för mig. Hjälp mig.

9 kommentarer:

  1. Du verkar ju rätt kreativ (syftar på det snygga bordet du gjorde) du kanske kan måla en tavla eller sy något :)

    SvaraRadera
  2. Känner igen det där så väl! Jag var inne några gånger på förlossningen faktiskt pga av att bebisen inte rörde sig. Men de kickade igång henne och allt var helt normatl. Men man blir sjukt rädd.

    Hade ju semester och precis som du säger, man har för mycket tid för att analysera allt sönder å samman.

    SvaraRadera
  3. Detta vet du garanterad men kan ändå peppa; Penny har inte så mycket utrymme att leva rövare på längre. Hon är snart färdigbakad!

    Och ät och drick sånt som driver ut vätskan ur kroppen. Med första barnet drack jag lättöl, för vissa funkar gurka och stjälkselleri. Med inget vätskedrivande läkemedel, det kan starta förlossningen sa min barnmorska.

    SvaraRadera
  4. jaaa måla måla måla. det kan man fastna med i flera timmar. och du behöver inte röra på dig i onödan.

    SvaraRadera
  5. Kan väl ändå vara bra att du åker in och kollar så allt är som det ska ändå, eftersom du tyckte det var för lugnt i magen ett tag. Säkert är ju allt bara bra men mitt råd är ändå att du kollar upp det.

    SvaraRadera
  6. Känner igen mig, fick för mig i går kväll att mitt pyre rörde sig för lite (är i v28) och låg halva natten och räknade sparkar. Svårt att försöka veta när man bara nojjar och när man på allvar ska söka hjälp, inte helt lätt detdär.

    SvaraRadera
  7. Måla! Det bästa med att måla (helst akryl på canvas) är att man inte behöver vara bra på det. Alla kan dra en pensel över en tavla så det är bara att leka sig fram.

    SvaraRadera
  8. Känner igen mig när det gäller flyttpaniken! När jag var liten och min familj skulle byta lägenhet med en äldre man så var jag helt förkrossad, för inte ville jag ha äckliga tavlor på hundar i det rummet som skulle bli mitt sovrum! Och ännu värre var det när jag trodde att gubben skulle få min fina nalle, jag bröt totalt ihop och hatade denna man mer än något annat! (då var jag 6 år)

    SvaraRadera