En fattig man mötte Gud på ett berg och berättade om sina ok. Hans fru var allvarligt sjuk, han hade svårt att få det att gå runt. Många munnar att mätta med lite. Det var en dålig skörd i år och hästen hade precis dött.
Gud sa till mannen, lägg alla dina bekymmer i en ask och kom och möt mig här på berget i morgon.
Bonde gjorde som Gud sa och de sågs ånyo dagen efter.
Gud tog med sig bonden till ett stor byggnad.
Det var den största byggnaden bonden hade sett och den verkade aldrig slut. Gud öppnade dörren till byggnaden och i den var det fullt av askar från golv till tak, så långt som bonden kunde se.
Gud sa till bonden;
– Varsågod, ställ in din ask men ta ut en annan.
Tänk på den ni! Trevlig helg, i morgon ska jag till Kolmården.
fredag 30 april 2010
Ankans nya man
Anna Seretis är inte alls lika catchy!!
Wayne på jobbet illustreras lite kreativt på omslaget av Klick som Anna Ankas nya man. Jag tycker Wayne ska byta till Wayne Anka det är mycket bättre. Det är ju skönt att han har självdistans den där karln så det bjuder han nog på.
Min dag igår
Jobbade som vanligt och var på ett mycket bra möte.
Sprang lilla varvet (svart) imorgon blir det stora. Han får akta sig den där Schulman fjärde juni gäller det, så uppväxlingen har startat.
Var ute med Carolina och Maria...
....det var lite tomt i början på Minoutfits fest, eller så var det vi som var tidiga.
Men det tog en timme sen var det ett jävla drag. (Loffen & Elin.)
Sprang lilla varvet (svart) imorgon blir det stora. Han får akta sig den där Schulman fjärde juni gäller det, så uppväxlingen har startat.
Var ute med Carolina och Maria...
....det var lite tomt i början på Minoutfits fest, eller så var det vi som var tidiga.
Men det tog en timme sen var det ett jävla drag. (Loffen & Elin.)
torsdag 29 april 2010
Äsch inte ska väl jag...
Plockar lite pluspoäng och skämmer bort karln.
Ibiza, La Hacienda, äsch det är väl ingenting...
Mästerkatten
Calle gör sina traditionella satyg med Pastorn. Idag är det tydligen Mästerkaten-satyg som gäller.
Vill ni ha med den här mannen att göra?
Det skulle jag varmt rekommendera. Om ni ska gifta er, ha en fest eller en fancy officiell bjudning.
Eller bara vill bli lite inspirerad. Då tycker jag ni ska titta HÄR!
(JA RAMI är upptagen.)
Mera kärlekssvar!
Josefine sa...
Hej Anitha! Du kan få hjälpa mig, eftersom mina vänner inte ser mitt 'problem'' objektivt.
Jag är stormkär i en kille, jag tycker så mycket om honom.
Vi har setts ett tag, ganska länge faktiskt typ ett halvår.
Och han ringer mig varje dag, jag ringer aldrig han utan han alltid mig.
Han är en väldigt upptagen man, typ han har barn, jobb, tränar, är tränare, möten och massa skit. så jag får typ aldrig träffa honom.
Vi kanske ses en kväll var tredje/fjärde vecka. och det är ALLDELES för lite för mig. Och jag har tagit upp det massa gånger med han och sagt att han får ta sig tid, eller att jag ska börja träffa andra killar som vill ge mig den tiden och har tid att träffa mig ect.
Han brukar bli ledsen och komma med saker som '' jag vill ha dig.... du är så fin... jag tycker så mycket om dig'' blaha blaha.
Och då smälter jag och kommer krypande tillbaka.
Jag har testat att dejta andra och så men det funkar inte eftersom jag bara tänker på honom. Jag vill ju inte fika med någon annan eller ha någon annanns arm runt mig. Men han tar sig aldrig tid att träffa mig och det är inge bra.
Jag vet inte vad jag ska göra riktigt. jag vill ju vara med honom men vet att det säkert inte kommer bli så.
Mina vänner säger bara ''lämna honom, finns bättre killar'' eller'' han leker bara med dig'' är det så?
För hans sätt när vi umgås är så fint. Hur han håller om och pussar och säger fina saker. Men sen kommer den där månaden då det endast är telefonsamtal och jag kräks på det.
Vad ska jag göra? Har du några tips? saker jag kan säga eller göra?
Tack för att du skriver sveriges bästa blogg, helt underbar att läsa.
Massa kramar
Hej Josefine, tack för att du gillar min blogg.
Jag läser det du skriver och blir lite lätt bedrövad. Det verkar som han har familj och att du inte ringer honom är inte smickrade alls utan att du inte FÅR!!! Du är bara ett kuttersmycke som trissar upp hans vardag. Att han "har så mycket att göra med jobb etc." betyder att han prioriterar sin familj och inte dig. HAN ÄR ETT AS, du är pausunderhållning. Släpp det gå vidare, lyssna på dina vänner. Ledsen att vara så hård, men en vacker dag kommer du förstå och du kommer känna dig urdum. Dra dig ur ni innan du är MER än rålurad. Inte bara av honom utan av dig själv också. Det finns inget värre än att känna sig dum och lurad i kombination så slipp.
Lya sa...
Missade Kärlek med Anitha!! Får jag komma senare med mitt problem?
Har precis träffat en kille som jag precis kommit fram till att jag är intresserad av. Men vi är i den här jobbiga fasen när man varit på en dejt, hånglat och sovit över en gång (ej sex!) och "artighets-messat" efteråt. Hur beter man sig nu? Jag gillar honom, men vågar inte föreslå att ses. Är rädd att hamna i gå-hem-och-sova-med-varandra-fällan, eftersom jag kommit fram till att jag gillar honom på riktigt. Vill inte ha "the talk", men vill ju samtidigt veta vad han tycker! VARFÖR är det så svårt att ta tag i detta; bara fråga om han vill ses och vad han tycker om mig?? Hjälp mig att gå vidare!
Köp en fin flaska champagne och åk över dit när du vet att han är hemma själv. Ring honom på vägen dit och låtsas att du är hemma fortsätt samtalet hela vägen upp till hans dörr (utan att han fattar att du är där utanför) och ring på hans dörr. Låt honom öppna och se dig, in your prime...the rest it's up to you.
Lycka till!!!
Och tack för din fina fina blogg. Även om du inte får lika mycket kommentarer som Calle el din svåger exempelvis, så ska du veta att den är mycket omtyckt!!
Tacktack men vad menar du med inte lika mycket kommentarer som Calle?! ;)
Hej Anitha! Du kan få hjälpa mig, eftersom mina vänner inte ser mitt 'problem'' objektivt.
Jag är stormkär i en kille, jag tycker så mycket om honom.
Vi har setts ett tag, ganska länge faktiskt typ ett halvår.
Och han ringer mig varje dag, jag ringer aldrig han utan han alltid mig.
Han är en väldigt upptagen man, typ han har barn, jobb, tränar, är tränare, möten och massa skit. så jag får typ aldrig träffa honom.
Vi kanske ses en kväll var tredje/fjärde vecka. och det är ALLDELES för lite för mig. Och jag har tagit upp det massa gånger med han och sagt att han får ta sig tid, eller att jag ska börja träffa andra killar som vill ge mig den tiden och har tid att träffa mig ect.
Han brukar bli ledsen och komma med saker som '' jag vill ha dig.... du är så fin... jag tycker så mycket om dig'' blaha blaha.
Och då smälter jag och kommer krypande tillbaka.
Jag har testat att dejta andra och så men det funkar inte eftersom jag bara tänker på honom. Jag vill ju inte fika med någon annan eller ha någon annanns arm runt mig. Men han tar sig aldrig tid att träffa mig och det är inge bra.
Jag vet inte vad jag ska göra riktigt. jag vill ju vara med honom men vet att det säkert inte kommer bli så.
Mina vänner säger bara ''lämna honom, finns bättre killar'' eller'' han leker bara med dig'' är det så?
För hans sätt när vi umgås är så fint. Hur han håller om och pussar och säger fina saker. Men sen kommer den där månaden då det endast är telefonsamtal och jag kräks på det.
Vad ska jag göra? Har du några tips? saker jag kan säga eller göra?
Tack för att du skriver sveriges bästa blogg, helt underbar att läsa.
Massa kramar
Hej Josefine, tack för att du gillar min blogg.
Jag läser det du skriver och blir lite lätt bedrövad. Det verkar som han har familj och att du inte ringer honom är inte smickrade alls utan att du inte FÅR!!! Du är bara ett kuttersmycke som trissar upp hans vardag. Att han "har så mycket att göra med jobb etc." betyder att han prioriterar sin familj och inte dig. HAN ÄR ETT AS, du är pausunderhållning. Släpp det gå vidare, lyssna på dina vänner. Ledsen att vara så hård, men en vacker dag kommer du förstå och du kommer känna dig urdum. Dra dig ur ni innan du är MER än rålurad. Inte bara av honom utan av dig själv också. Det finns inget värre än att känna sig dum och lurad i kombination så slipp.
Lya sa...
Missade Kärlek med Anitha!! Får jag komma senare med mitt problem?
Har precis träffat en kille som jag precis kommit fram till att jag är intresserad av. Men vi är i den här jobbiga fasen när man varit på en dejt, hånglat och sovit över en gång (ej sex!) och "artighets-messat" efteråt. Hur beter man sig nu? Jag gillar honom, men vågar inte föreslå att ses. Är rädd att hamna i gå-hem-och-sova-med-varandra-fällan, eftersom jag kommit fram till att jag gillar honom på riktigt. Vill inte ha "the talk", men vill ju samtidigt veta vad han tycker! VARFÖR är det så svårt att ta tag i detta; bara fråga om han vill ses och vad han tycker om mig?? Hjälp mig att gå vidare!
Köp en fin flaska champagne och åk över dit när du vet att han är hemma själv. Ring honom på vägen dit och låtsas att du är hemma fortsätt samtalet hela vägen upp till hans dörr (utan att han fattar att du är där utanför) och ring på hans dörr. Låt honom öppna och se dig, in your prime...the rest it's up to you.
Lycka till!!!
Och tack för din fina fina blogg. Även om du inte får lika mycket kommentarer som Calle el din svåger exempelvis, så ska du veta att den är mycket omtyckt!!
Tacktack men vad menar du med inte lika mycket kommentarer som Calle?! ;)
onsdag 28 april 2010
Troll
Vi har dagens internet ord här på jobbet.
Dagen ord är Troll. Jag tog åt mig.
Bakom skylten sitter Mikke Ström TV8:as briljante webredaktör, om nån vill dejta honom. Mejla mig anitha.flink@mtgtv.se
SVAREN!
Hej vackra Anitha! Jag har ett mycket irriterande problem. Jag har en underbar alldeles fantastiskt pojkvän som jag är väldigt förälskad i. Men jag har också kraftiga humörsvängingar (speciellt i perioder, vet inte vad det beror på, troligen något "hormonellt") och eftersom vi oftast spenderar nätter och morgonar tillsammans kan jag inte undgå att ta ut det över honom. Morgonen är min värsta tid, då jag ofta är sur, stressad, kort i tonen, slamrar med dörrar och saker, utan att egentligen mena någonting. Jag är likadan när jag är ensam, så det beror verkligen inte på honom, utan bara på att han råkar befinna sig bredvid mig denna tid på dygnet. Nu har vi kommit in i en rytm, där jag är sur och otrevlig hela morgonen. Får väldigt dåligt samvete under dagen, för att sedan överösa honom med pussar och kärlek på kvällen då vi är tillsammans igen. Han har hittills varit väldigt förstående, men jag är så rädd för att han i smyg kommer att tröttna på mig p.g.a. detta. Tacksam för råd! Och tack för en bra blogg! :)
Hej, Förmodligen har din kille koll på att denna lilla uppvisning sker ca var fjärde vecka så han är nog cool med det. Han har kanske systrar, om inte annat en mor som han fått erfara detta ifrån. Men om han mot förmodan inte har det, så tycker jag du ska belysa för honom varför du blir lite konstig och hur det uttrycker sig. På så sätt utbildar du honom i DIG. Nästa gång ligger han före och kan räkna ut nästa steg. Ni kanske till och med kan skratta åt det. Men det är alltid bra att prata med varandra om det mesta.
Hej Anitha! Så här är det. Jag är helt sjukt stormförtjust i en kille, ja kär skulle man faktiskt kunna säga. MEN jag känner inte att han känner samma sak för mig. Den här snubben bor i Italien så vi ses inte alltför ofta. Men när han väl är hemma så har vi jättekul tillsammans, men sedan åker han alltid tillbaka, såklart. Jag försöker hålla upp mailkontakt när han inte är hemma i sverige men det slutar alltid med att han inte svarar efter några mail med varandra. Sedan kan det gå månader och vi inte hör av varandra och sen helt plötsligt är han hemma och då ses vi. Jag vill ha honom så mycket att det gör ont. Jag känner mig lite besatt faktiskt..jobbigt.. Dock så träffar jag ju andra killar här hemma också, men det är ingen som fångat mitt intresse direkt...inte som den andra killen gör. Så vad ska man göra för att få en kille att bli kär i en haha? Eller är han just not in to me... Suck.. jag insåg en hel del när jag skrev detta. Men du får gärna komma med råd ändå :) Tack för en jättebra blogg också! C
Killen det där i Italien, han har ju förstått hur det funkar, "det man inte kan få det vill man ha". Inte dundersvårt att lista ut, men nu kan han alltid välja DIG och ta dom bitarna han behöver för att bli nöjd. DU kan aldrig välja honom.
Det är aldrig ett bra utgångsläge. Testa även om det är svårt, att totalt ignorera honom nästa gång han är hemma. Maila inte, hör inte av dig. Inte ens svara på SMS etc. Då kan det bli en maktompositionering. Blir det inte det, dvs. han hör inte av sig till dig och dansar efter din pipa, så lägg ner.
Jag tror i och för sig att man ska vara lika tokiga i varandra för att det ska funka. Dessutom kan ju du dagdrömma iväg och göra honom lite "bättre" än vad han faktiskt är, tror du han tänker på de tillfällena som du minns dem?
Dessutom blir ju killen här hemma en ganska beige jämfört med din spännande man i Italien. Så du gör ju samma sak mot honom som "Italienaren" gör mot dig. DU väljer honom han kan aldrig välja DIG. Vad tror du själv, skulle du kunna falla för killen i Sverige?
Jag tror när du har det svaret så har du nog svaret för mannen i Italien oxå.
Först och främst, tack för en bra blogg. Den är verkligen bäst :) Det tog slut med en kille för ett tag sen. Jag bryr mig inte längre om vad denne gör och med vem, men min egen situation känns så hopplös.Det kändes som att han var den enda som ville vara med mig. Det känns bara ensamt och tråkigt nu och jag vågar inte ge mig in i saker på samma sätt som jag vågade innan. Det känns som jag har tappat bort mig själv, eller ja, mitt självförtroende. Jag undrar om du har några tips för att kunna gå vidare ? Hur man tar sig upp när det känns som att man aldrig kommer träffa någon? Eller främst hur man peppar sig själv så att man får ett självförtroende så bra att man vågar ut och träffa folk igen? Nu känns det som att jag bara vill sitta hemma och ruttna bort.
Oavsett styrkan i relationen så är det jobbigt när det tar slut. Även om man var den som fattade beslutet eller blev drabbad av det. Det spelar ingen roll, uppbrott är jobbiga. Den där svackan du beskriver kommer förr eller senare (för män oftast betydligt senare), man börjar analysera, tycka synd om sig själv, allt är menlöst etc. Det som händer i en relation som lunkar på är att du kapitaliserat så sjukt mycket energi som du inte trodde att du hade. Du kommer bli chockad av batteriet där inne.
Det här är mina tips (välbeprövade):
Jobba mer än vad du brukar om du kan, går inte det, skaffa projekt, styr upp en resa med dina vänner. Eller arrangera en fest. Någonting som kräver tid och fokus från din "depptid".
Älta ut det du kan med dig själv och dina väninnor i 180 km/h, ALLT SKA UT.
Men börja springa och powerwalka med en väninna. Du ska se vilken förändring det gör med dig och ditt tankesätt.
Anmäl dig till ett femkilometers lopp om du inte redan är i form så kan du ha det som morot och träna inför det. Då har du ett mål.
Dessutom är det sommar snart och då är det ju alltid fest i stan. En sak kan man konstatera, du kommer aldrig vara så snygg som den sommaren du är relativt nydumpad och nykär. Inte ens på ditt bröllopsdag.
Du kommer vara, smal, solbränd med lyster i hyn och förälskelse glow.
Tack fina ni för att ni låter mig älta lite med er och att ni gillar min blogg. Solglasögon från Gucci och nej jag har dessvärre inga bra Spåtips. Skulle gå en gång men hon bokade av mig två gånger! Sen träffade jag Calle...
Hej, Förmodligen har din kille koll på att denna lilla uppvisning sker ca var fjärde vecka så han är nog cool med det. Han har kanske systrar, om inte annat en mor som han fått erfara detta ifrån. Men om han mot förmodan inte har det, så tycker jag du ska belysa för honom varför du blir lite konstig och hur det uttrycker sig. På så sätt utbildar du honom i DIG. Nästa gång ligger han före och kan räkna ut nästa steg. Ni kanske till och med kan skratta åt det. Men det är alltid bra att prata med varandra om det mesta.
Hej Anitha! Så här är det. Jag är helt sjukt stormförtjust i en kille, ja kär skulle man faktiskt kunna säga. MEN jag känner inte att han känner samma sak för mig. Den här snubben bor i Italien så vi ses inte alltför ofta. Men när han väl är hemma så har vi jättekul tillsammans, men sedan åker han alltid tillbaka, såklart. Jag försöker hålla upp mailkontakt när han inte är hemma i sverige men det slutar alltid med att han inte svarar efter några mail med varandra. Sedan kan det gå månader och vi inte hör av varandra och sen helt plötsligt är han hemma och då ses vi. Jag vill ha honom så mycket att det gör ont. Jag känner mig lite besatt faktiskt..jobbigt.. Dock så träffar jag ju andra killar här hemma också, men det är ingen som fångat mitt intresse direkt...inte som den andra killen gör. Så vad ska man göra för att få en kille att bli kär i en haha? Eller är han just not in to me... Suck.. jag insåg en hel del när jag skrev detta. Men du får gärna komma med råd ändå :) Tack för en jättebra blogg också! C
Killen det där i Italien, han har ju förstått hur det funkar, "det man inte kan få det vill man ha". Inte dundersvårt att lista ut, men nu kan han alltid välja DIG och ta dom bitarna han behöver för att bli nöjd. DU kan aldrig välja honom.
Det är aldrig ett bra utgångsläge. Testa även om det är svårt, att totalt ignorera honom nästa gång han är hemma. Maila inte, hör inte av dig. Inte ens svara på SMS etc. Då kan det bli en maktompositionering. Blir det inte det, dvs. han hör inte av sig till dig och dansar efter din pipa, så lägg ner.
Jag tror i och för sig att man ska vara lika tokiga i varandra för att det ska funka. Dessutom kan ju du dagdrömma iväg och göra honom lite "bättre" än vad han faktiskt är, tror du han tänker på de tillfällena som du minns dem?
Dessutom blir ju killen här hemma en ganska beige jämfört med din spännande man i Italien. Så du gör ju samma sak mot honom som "Italienaren" gör mot dig. DU väljer honom han kan aldrig välja DIG. Vad tror du själv, skulle du kunna falla för killen i Sverige?
Jag tror när du har det svaret så har du nog svaret för mannen i Italien oxå.
Först och främst, tack för en bra blogg. Den är verkligen bäst :) Det tog slut med en kille för ett tag sen. Jag bryr mig inte längre om vad denne gör och med vem, men min egen situation känns så hopplös.Det kändes som att han var den enda som ville vara med mig. Det känns bara ensamt och tråkigt nu och jag vågar inte ge mig in i saker på samma sätt som jag vågade innan. Det känns som jag har tappat bort mig själv, eller ja, mitt självförtroende. Jag undrar om du har några tips för att kunna gå vidare ? Hur man tar sig upp när det känns som att man aldrig kommer träffa någon? Eller främst hur man peppar sig själv så att man får ett självförtroende så bra att man vågar ut och träffa folk igen? Nu känns det som att jag bara vill sitta hemma och ruttna bort.
Oavsett styrkan i relationen så är det jobbigt när det tar slut. Även om man var den som fattade beslutet eller blev drabbad av det. Det spelar ingen roll, uppbrott är jobbiga. Den där svackan du beskriver kommer förr eller senare (för män oftast betydligt senare), man börjar analysera, tycka synd om sig själv, allt är menlöst etc. Det som händer i en relation som lunkar på är att du kapitaliserat så sjukt mycket energi som du inte trodde att du hade. Du kommer bli chockad av batteriet där inne.
Det här är mina tips (välbeprövade):
Jobba mer än vad du brukar om du kan, går inte det, skaffa projekt, styr upp en resa med dina vänner. Eller arrangera en fest. Någonting som kräver tid och fokus från din "depptid".
Älta ut det du kan med dig själv och dina väninnor i 180 km/h, ALLT SKA UT.
Men börja springa och powerwalka med en väninna. Du ska se vilken förändring det gör med dig och ditt tankesätt.
Anmäl dig till ett femkilometers lopp om du inte redan är i form så kan du ha det som morot och träna inför det. Då har du ett mål.
Dessutom är det sommar snart och då är det ju alltid fest i stan. En sak kan man konstatera, du kommer aldrig vara så snygg som den sommaren du är relativt nydumpad och nykär. Inte ens på ditt bröllopsdag.
Du kommer vara, smal, solbränd med lyster i hyn och förälskelse glow.
Tack fina ni för att ni låter mig älta lite med er och att ni gillar min blogg. Solglasögon från Gucci och nej jag har dessvärre inga bra Spåtips. Skulle gå en gång men hon bokade av mig två gånger! Sen träffade jag Calle...
tisdag 27 april 2010
Titta vem jag vaktade på lunchen!
Första gången jag var solobarnvakt åt Charlie.
Men nu blev det lite missförstånd här JAG VILL JU LÖSA ERA KÄRLEKSBEKYMMER som den lilla hobbypsykolog jag är. Spill your beans!!!!!
Men passar på att svara så kortfattat jag bara kan på de tre frågor jag fick.
Första gången jag var solobarnvakt åt Charlie.
Men nu blev det lite missförstånd här JAG VILL JU LÖSA ERA KÄRLEKSBEKYMMER som den lilla hobbypsykolog jag är. Spill your beans!!!!!
Men passar på att svara så kortfattat jag bara kan på de tre frågor jag fick.
Jag undrar:1. Ifall du kan berätta hur ni blev förlovade 2. GÄRNA VISA RINGEN, up close in person?!3. Berätta vad du har för ursprung?4. Är du adopterad?
SE: Här! , Här! & Här!
Planerar ni barn?
JA
Främst, grym blogg. Du gick verkligen från 0-100 på en gång och har en av Sveriges bästa bloggar!
Jättetack!!
Sen en till sak, har läst att du och Calle spelar angry birds, gå in på app store och uppdatera så har du en ny värld! :)
Han knäckte mig så hårt så jag vill aldrig spela det igen, men jag ska hälsa honom det.
Sen min fråga är: vart äter man Stockholms godaste bakispizza?
Bodino i Hammarby Sjöstad, eller Victoria på Östgötagatan.
Har du hört talas om genren dubstep? All out dubstep heter ett crew som kör på klubbar runt om i Sverige, mestadels Stockholm, och om du är sugen på en helnatts dansande så rekommenderar jag dig att gå när AOD kör.
Kul det ska jag kolla in!
Manliga relationer
Calle och hans chef Dickén har en, jo jag kan kalla det en snudd på osund relation. De är beroende av varandra på ett mycket märkligt sätt.
Sen jag invigde Calle i Skype för en dryg vecka sedan har ju produkten någonstans etablerat sig och fått sin roll i hans liv. I Calles fall Skypar man inte längre än till Åkersberga.
Så fort han förstod storheten med Skype ringde han Dickén och berättade för honom hur det funkade. Om jag hade vetat då vad jag vet idag så hade jag aldrig gjort det. Man kan säga att jag accidentally unleashed hell.
De där två jobbar i vanliga fall hela dagarna med varandra, ser varandra mellan klockan åtta och sex (minst) varje dag. Tidigare ringde Dickén, Calle på väg till jobbet och på väg hem för att sedan höras en gång till senare på kvällen.
Nu Skypar dom istället. Som om de inte fick nog av varandras trynen de där åtta-nio timmarna per dag, så passar de på att få en extra titt till via Skype. Dessutom har Calle hittat någon funktion där man kan se varandras skärmar, så de har seriöst diskuterat att titta på film tillsammans via Skype. Visst är jag lite svartsjuk, Dickén får mer Calle än jag.
På onsdag är det ju Barca-match, jag är övertygad om att Åkersberga/Hammarbysjöstad sänder live och rapporterar direkt från TV-sofforna.
måndag 26 april 2010
Vad skulle ni...
...välja om ni var tvungna att vara med i en dokusåpa, vilken och varför?
Om ni skulle laga mat i Halv Åtta Hos Mig vad skulle ni laga?
Om du fick välja valfri Hollywoodfrus liv, vems skulle ni välja och varför?
Om ni skulle laga mat i Halv Åtta Hos Mig vad skulle ni laga?
Om du fick välja valfri Hollywoodfrus liv, vems skulle ni välja och varför?
Gagaglad!
Jag har lidit kval. Varit lite sur men gillat läget. Det skulle inte bli något Gaga för mig, jag ska på bröllop på Gotland vilket är superkul, men färjan gick samma dag som första konserten. Det har känts helt ok om än lite vemodigt.
Men idag dök en VIP-biljett upp med tillhörande efterfest och det är ju lite för bra för att säga nej till. Jag pratade med Calle och han supportade mina Gagabegär, så nu åker vi till bröllopet på den 8:onde maj. Så jag får göra båda. Hur underbar är inte han och hur glad är jag idag på en skala! Gagaletglad!
Vanor
Jag ställer den där så länge...
Jag är inte längre en lika bra målgrupp som jag en gång var. Jag har gjort mina flesta val i livet, nästa gång jag förändrar mitt konsumtionsmönster är när jag får barn. Innan dess är jag och blir samma person jag varit de sista fem åren.
Det är otroligt få förändringar eller snarare "nya upphandlingar" jag gjort de senaste åren. Få varumärken har lyckats tränga sig in i min trygga sfär. Jag använder exempelvis samma schampoleverantör som för fem år sedan, samma skönhetsprodukter. Okej, mascara testar jag fortfarande runt bland innovatörerna.
Min shoppingpromenad har inte utökats men ibland kvalar nya märken in men ytterst sällan blir det mer än en temporär påhälsning. Jag äter på samma restauranger och helst samma rätter som jag gjort de sista åren.
Om jag kommer till en ny restaurang som jag beslutar mig för ska ingå i min restaurang portfolio så är det under de första tre besöken, menyn provas ut grundligt och vid det fjärde besöket är mitt val klart för lång framtid framåt.
Men det här gäller inte enbart ren konsumtion utan också beteenden. Om jag exempelvis går på en offentlig toalett så väljer jag första gången en av toaletterna som finns att tillgå. Nästa gång jag behöver uträtta mina behov så går jag tillbaka till samma toalett om den är ledig. Är den inte det så går jag i regel till handikaptoaletten. Intressant eller hur?
Kör jag bil till olika destinationer, så väljer jag oftast den vägen jag en gång valde, även fast det kommit bättre vägar dig nu, så åker jag där av gammal vana.
Calle älskar P4, jag tror ärligt talat inte han kan referera till något som sägs på P4 utan möjligtvis Ekot. Men det tuffar på i bakgrunden om han får bestämma, det är tryggt.
Som svenskar är vi sk. early adopters, vi faller för trender och är extremt olojala olika varumärken. Men ändå är vi trygghetsnarkomaner. Hur hänger detta ihop? Det känns ängligt.
Vad har ni för vanor?
söndag 25 april 2010
Min helg i bilder
Förlåt för dåligt bloggande men här har det gått för runt hela helgen.
Fredagkvällen inleddes med med middag på Teatergrillen med världens finaste Electra & Lili. Vi gick förbi Gynnings fest på Story, men missade till vårt förtret de manliga stripporna. Sen bar det av ut i natten.
Lördag morgon var det Gröna Lund premiär och vi Hober (Calle, Anton, Electra och jag) var glada att vi klarade 140 cm gränsen och fick åka berg-och dalbana. Sug på det ordet en gång till, ord som beskriver precis vad det är, typ one way road. Har för mig att det finns många sådana ord i japanskan när jag läste det en gång i tiden.
På söndagen mötte jag upp Gynning och spenderade dagen i vårsolen på Djurgårdsbrunn vi spanade på alla ryssar och ältade både det ena och det andra. Alltid lika uppfriskande med en söndags-Gynning.
Jag hade dagen till ära extremt dålig hårdag. Jag har en mellanlängd på alla håll och kanter och blir inte klok på det.
Sen promenerade jag och Carolina till KMK och mötte upp Pelle, Lisa & Calle. Vi lapade lite mera sol.
I bakgrunder sitter Elin Kling och Frida Fahrman som två solkatter.
Sen bar det av till NK och Top Shop, vi kom hem och kollade på lite Modern Family, efter det vidare hem till Alex och Amanda på söndagsmiddag.
Fredagkvällen inleddes med med middag på Teatergrillen med världens finaste Electra & Lili. Vi gick förbi Gynnings fest på Story, men missade till vårt förtret de manliga stripporna. Sen bar det av ut i natten.
Lördag morgon var det Gröna Lund premiär och vi Hober (Calle, Anton, Electra och jag) var glada att vi klarade 140 cm gränsen och fick åka berg-och dalbana. Sug på det ordet en gång till, ord som beskriver precis vad det är, typ one way road. Har för mig att det finns många sådana ord i japanskan när jag läste det en gång i tiden.
På söndagen mötte jag upp Gynning och spenderade dagen i vårsolen på Djurgårdsbrunn vi spanade på alla ryssar och ältade både det ena och det andra. Alltid lika uppfriskande med en söndags-Gynning.
Jag hade dagen till ära extremt dålig hårdag. Jag har en mellanlängd på alla håll och kanter och blir inte klok på det.
Sen promenerade jag och Carolina till KMK och mötte upp Pelle, Lisa & Calle. Vi lapade lite mera sol.
I bakgrunder sitter Elin Kling och Frida Fahrman som två solkatter.
Sen bar det av till NK och Top Shop, vi kom hem och kollade på lite Modern Family, efter det vidare hem till Alex och Amanda på söndagsmiddag.
fredag 23 april 2010
Konstaterade precis...
...att Dalmål är Sveriges svar på Pigeon engelska.
Det är vid sådana här tillfällen man ska ha Twitter.
Det är vid sådana här tillfällen man ska ha Twitter.
Let's get deep!
Så var det här med håret. Jag börjar bli småsugen på att bli brunett. Alltså en väldigt mörk brunett. Tänk er Kardashians-mörkbrun. Ja en riktig fegisblekning jag vet. Men jag har varit svart i åtta år nu och tänker att det kan vara lite fint till sommaren att bli lite mörkbrun.
Innan jag hittade min frisör Cia på Moc så har jag haft de flesta frisyrer och hårfärger.
När jag var tretton var jag hardcore synthare och kom hem rakad skalle och lugg till min mammas stora förfäran. Efter ”håroskulden” var tagen experimenterades det friskt i tio år. En period hade jag askblont långt rakt hår. Sug på den!
Sen träffade jag min frisör krullexperten Cia och det uppstod ljuv musik. Där någonstans slutade jag experimentera och stepped over to the dark side. Men nu är jag sugen på en miniförändring, mörkbrunt alltså.
Hiss eller diss?
torsdag 22 april 2010
Svaren
Jag lovar jag har inte skrivit alla frågor själv!
Emma sa...
Jag har ett bra tips åt dig om du vill slå ihjäl lite tid och samtidigt lära känna dig själv! Gå in på http://similarminds.com/personality_disorder.html och ta reda på vilken personlighetsstörning du har. Det finns massa roliga test där, där man kan se vem man är.
Go go go!
Kram/Emma
Hej!
Din åsikt i Herr Bergström-gate? Hur löser vi detta?
fallet.
jag har en fråga. försöker ni få barn? :)
Ja.
Niklas sa...
Vad har du för guilty pleasures?
Musikaliskt: R Kelly.Lastmässigt: Banan i ugn med choklad. Chokladsås ur tub.
Lättja: Somna framför teven i soffan, det bästa jag vet.
Anonym sa...
Hur visste du att Calle var den som du skulle gifta dig med? gutfeeling eller något han gör?
Nu har ju både Calle och jag varit gifta förut. Men viss av erfarenhet från förra gången, hur tråkigt det än låter att säga det. Så är det utan tvekan denna gång som borde varit den första. Det är både gut feeling och han som person.
Anonym sa...
Hur ofta och hur mycket tränar du ? Du ser fantastisk ut !
Gud så gulligt. Inte så ofta som jag borde, men jag försöker gå några mil i veckan och ta mig till gymmet en eller två gånger. Jag tycker det är skittråkigt innan jag väl tagit mig dit men väl där njuter jag. Önskar att det kom som en naturlig grej för mig men det gör det inte, tyvärr.Anna sa....
Har du och Calle någonsin bråkat riktigt ordentligt?
Vi har absolut bråkat, men aldrig hotat med "nu-är-det-slut" och sådana där tramsbråk. Men visst har det övernattats på soffan vid några enstaka tillfällen.
Nu utgår jag från att sexet är bra, men om det inte hade varit det, hur pass stort problem hade det varit i så fall?
Vi är ganska coola katter när det kommer till det där. Ibland är det mer frekvent ibland mindre. Men vi är tursamt väldigt synkade just på den fronten, så det har aldrig varit ett problem.
Hur sköter du ditt hår? Det ser ut att vara rätt vanskligt att handskas med..
Ja jag vet verkligen innebörden av DÅLIG HÅRDAG eller a.k.a trasselsudd.Inpackningen All Soft från Redken och rejäl olivoljedos ibland skadar inte. Kan även ta mindre doser i topparna varannan vecka.
Favoritklädmärke?
Jag vet inte gillar mycket, men har nog flest plagg från Acne och H&M i garderoben om jag är i USA slinker jag gärna in på Club Monaco.
Samlar du på något?
Ja, pinsamt nog snygga lådor. Har någon idé att göra en vägg av staplade lådor i olika former fäger och storlekar. Som sagt en idé, vi får se vad det blir...
Favoritbok/film?
Mästaren och Margarita/Happiness.
Egenskap hos dig du önskar att du kunde bli av med?
Att jag kan konspirera ihop att folk är sura på mig utan given anledning. Det är ett väldigt ängsligt drag jag gärna skulle bli av med.
SÅ där! nu har du lite att svara på!
Tack för den!
Anna sa...
Vad är det egentligen du jobbar med och vad har du för utbildning?
Jag jobbar som Brand Manager på Mtg-TV primärt med Tv8 & TV3 just nu. Man marknadsför varumärket i egna och externa medier. I allt från innehållet till uppfattning av kanalen i helhet hos tittarna. Jag är utbildad projektledare i marknadskommunikation. Men jobbat i branschen och många närliggande branscher i många år.
Kan inte du och Calle göra ha en frågestund och svara med videos, det var ju succe sist.
Dyvecke sa...
vilka är dina favoritdesigners? tycker du har sjukt fab stil :) älskar ditt hår! jag undrar faktiskt också hur du sköter det!
Men vad snäll du är, tack! Det var några andra som ställde samma frågor längre upp så de är redan besvarade.
Maria sa...
Hej jag hinner kanske!
Vart ska man ta en god lunch/middag klockan 16 en lördag i Stockholm?
Linnea sa...
Hur träffade du Calle?
På stan, en blöt natt i juni. Men vi hade känt varandra länge men inte känt FÖR varandra förens då och då var det bara att kapitulera för kärleken.
Älskar din blogg förresten, bland de bästa i Sverige på nolltid!
Gud vad glad jag blir, TACK!
Emily sa...
Säg tre positiva egenskaper du har och tre negativa!? :)
Orädd, entusiastisk, entreprenöriell. Tjurskallig, hetlevrad, envis.
har calle stor snopp?
ÖHH, Använder DN:s skribenter bisatser?!Vilken väg har du gått för att ha den yrkesposition som du har nu idag?
Nätverkande, branscherfarenhet och utbildning. I den ordningen.
Den absoluta drömsemestern?
Franska Polynesien och Kenya.
Vilka kändisar blir du alldeles pirrig av att möta?
Bruce Springsteen. Madonna skulle nog kunna göra mig ganska nervös och DeNiro/Pacino. Får fortfarande nostalgipuls när jag ser Neneh Cherry på Söder.
Frågestund
Är gräsänka ikväll igen. Ställ lite frågor om vad som helst så jag får något att göra.
Jag har ett tretimmarsmöte imorgon förmiddag så jag fixar inte att gå ut ikväll.
Men imorgon då jävlar ska jag och Lily Assefa göra stan! Vi ses va?
Ni har till halv tio på er. Sen svarar jag.
Inlägg 21.10: är det inget ni undrar?! Allvarligt jag har tråkigt help me out here.
Fråga nått eller berätta något om er själva. 22.00 svarar jag.
Puss
Clair Kent
Var precis på ett möte på stan. I morse hade jag enligt mig själv satt på mig den perfekta outfiten. Men när jag kom till hallspegeln konstaterade jag att ena klacken är glapp och promenadmeter ifrån att gå av. Så min plan gick i stöpet. Istället tog ett par stövlar som är jättesnygga men inte till resten.
Hur som helst så har jag gått runt och våndats hela dagen för min ”Carola-kombination”. Jag har känt mig väldigt obekväm minst sagt. Mitt möte började klockan 14.00 så klockan 13.52 beslutade jag mig för att gå in på närmsta butik, vilket i det här fallet var Indiska. Köpte mig ett par svarta tajts och bytte om. La mina jeans i en påse och var på mitt möte som låg 50 meter bort 13.58. Nu mycket mer komfortabel, you can call me Clair Kent anytime you want.
Snabbis
Calle har inte varit helt pro morgonsex. Jag vet inte om det beror på att han känner sig illaluktande. Punchig i huvudet och på allmänt dåligt humör. Men jag har lyckats lura av honom en quickie efter duschen ett par gånger i veckan och i morse hände något sjukt.
Helt plötsligt smög han upp bakom mig, lät lite konstigt när jag bytte om. Det var tydligen hans förföringsmetod. Ett nytt grepp I have to say men icke att förringa.
Helt plötsligt smög han upp bakom mig, lät lite konstigt när jag bytte om. Det var tydligen hans förföringsmetod. Ett nytt grepp I have to say men icke att förringa.
onsdag 21 april 2010
Saker man gör när inte killen är hemma
1. Surfar på sunkiga bloggar.
2. Kollar på Jersey Shore.
3. Fiser.
4. Dansar framför spegeln till Lady Gaga.
5. Pratar länge med väninnor i telefon.
6. Gymmar en timme.
7. Badar, peelar, inpackar och vaxar.
8. Trimmar fiffi med ja, ni vet vad.
9. Bloggar vad man precis gjort. I den ordningen.
Vad gör ni när era gemål inte är hemma?
2. Kollar på Jersey Shore.
3. Fiser.
4. Dansar framför spegeln till Lady Gaga.
5. Pratar länge med väninnor i telefon.
6. Gymmar en timme.
7. Badar, peelar, inpackar och vaxar.
8. Trimmar fiffi med ja, ni vet vad.
9. Bloggar vad man precis gjort. I den ordningen.
Vad gör ni när era gemål inte är hemma?
When love takes over
En vän till mig har återförenats med sin pojkvän. En hel helg gjorde hon det bästa hon kunde för att vara den perfekta flickvännen. Hon hade druckit öl på 23 kronors pubar, kastat dart och kollat på ligafotboll med honom och hans vänner. Hon hade ansträngt sig så till den milda graden att det till slut brast. Hon gick in på toa och grät tyst för sig själv av all tristess. Torkade tårarna och genomled resten av helgen.
Det här är liksom tjejen som dinglar med benen i Cadierbaren, med ett ständigt påfyllt glas champagne nonchalant i handen.
Calle gjorde något nykärt i somras han aldrig skulle göra idag, eller jo det skulle han men inte utan protester.
Han körde mig till jobbet, åkte sedan hem och hämtade min träningsväska som jag glömt (för att vara snäll), lämnade bilen till mig.
Såg till att Dickèn hämtade honom och de åkte ner till hans dåvarande kontor i Frihamnen. Jag åkte till stan på externt möte, fick punktering. Calle kom till Söder för att hämta bilen (nu med reservhjul.) Åkte ut att fixa ett nytt däck i Åkersberga, jag sa typ inte ens tack. En sån jävla skata jag var.
Men vad gör man inte för kärleken. Vad gör ni?
Det här är liksom tjejen som dinglar med benen i Cadierbaren, med ett ständigt påfyllt glas champagne nonchalant i handen.
Calle gjorde något nykärt i somras han aldrig skulle göra idag, eller jo det skulle han men inte utan protester.
Han körde mig till jobbet, åkte sedan hem och hämtade min träningsväska som jag glömt (för att vara snäll), lämnade bilen till mig.
Såg till att Dickèn hämtade honom och de åkte ner till hans dåvarande kontor i Frihamnen. Jag åkte till stan på externt möte, fick punktering. Calle kom till Söder för att hämta bilen (nu med reservhjul.) Åkte ut att fixa ett nytt däck i Åkersberga, jag sa typ inte ens tack. En sån jävla skata jag var.
Men vad gör man inte för kärleken. Vad gör ni?
I rakt nedstigande led släkt med djävulen
Det måste ju Johan af Donner vara. Man kan ju inte förskingra välgörenhetspengar från cancersjuka och les enfant miserables utan ett svart sinnelag. Eller? Kan man kalla det dumsnål?
Jag lägger dom här så länge
Calle och jag har skaffat städhjälp för första gången. En fantastisk Eva som hjälper oss med en större städning var tredje vecka. Den stora behållningen med städhjälp är att man blir mer ordningsam själv. Så nu har hemmet varit i mint condition i närmare två veckor. Vi definierade precis att tricket är att hålla undan ordentligt och inte låta det bli fullt i diskhon eller ha kläder utspridda etc. Häng in, diska rent.
Så kom jag in på toaletten i morse och konstaterade att Calle fått ett återfall.
Så kom jag in på toaletten i morse och konstaterade att Calle fått ett återfall.
tisdag 20 april 2010
Förlåt alla nunnor, präster, drängar, hovmästare och pigor förlåt!
För ett litet tag så tänkte jag att jag skulle undvika att delta i denna kvasidiskussion.
Det var så fruktansvärt låg nivå. Men jag kan inte låta bli. Vad är det ni inte förstod, Tone och Parisia?
Det Calle skrev är ungefär likvärdigt att ni skulle bli upprörda över att Ally McBeal fantiserar om hur hon stryper sin chef, eller tvärt om. Eller att Bart försöker, kväva Lisa med en kudde. Har ni förlorat det totalt? Har ni missat en helt uppenbar poäng?!
Om man inte får skämta om kvinnomisshandel på det sättet som Calle gjorde så tycker jag det finns ex. antal andra saker man inte heller får skämta om.
Så nu jag tycker vi alla ska passa på att be om ursäkt till alla nunnor, präster, drängar, hovmästare och pigor som farit så illa genom historien.
Sen tycker jag vi ska ta att saxa program så som Ally McBeal, Dexter, Cougar town, Desperate Houswifes, The Simpson, Family Guy, South Park, Sopranos mfl. Det är fördjävligt vad de håller på med. Förstår de inte att det INTE är underhållning?! Det är inget man tar lätt på hörrni!
Dessutom vill jag passa på att be Calle om ursäkt då jag som i början av krönikan hotade att döda honom. Förlåt!
Det var så fruktansvärt låg nivå. Men jag kan inte låta bli. Vad är det ni inte förstod, Tone och Parisia?
Det Calle skrev är ungefär likvärdigt att ni skulle bli upprörda över att Ally McBeal fantiserar om hur hon stryper sin chef, eller tvärt om. Eller att Bart försöker, kväva Lisa med en kudde. Har ni förlorat det totalt? Har ni missat en helt uppenbar poäng?!
Om man inte får skämta om kvinnomisshandel på det sättet som Calle gjorde så tycker jag det finns ex. antal andra saker man inte heller får skämta om.
Så nu jag tycker vi alla ska passa på att be om ursäkt till alla nunnor, präster, drängar, hovmästare och pigor som farit så illa genom historien.
Sen tycker jag vi ska ta att saxa program så som Ally McBeal, Dexter, Cougar town, Desperate Houswifes, The Simpson, Family Guy, South Park, Sopranos mfl. Det är fördjävligt vad de håller på med. Förstår de inte att det INTE är underhållning?! Det är inget man tar lätt på hörrni!
Dessutom vill jag passa på att be Calle om ursäkt då jag som i början av krönikan hotade att döda honom. Förlåt!
Allvarligt
Vill man inte ha en sådan här drop-in pedikyr i Stockholm? Som dom har i New York eller alla större storstäder typ?
Ja eller nej i kommentarsfältet tack...
Skype-oskuld
Vi tog Calles Skype-oskuld häromdagen. Han var helt lyrisk, kunde inte riktigt återhämta sig. Har varit lätt konstig sen dess. Han ville att vi skulle börja Skypa från jobbet.
Hela grejen med Skype är ju att skypa med människor man inte träffas så ofta eller de som bor utomlands. Inte människor man träffar hela tiden, eller?
Hela grejen med Skype är ju att skypa med människor man inte träffas så ofta eller de som bor utomlands. Inte människor man träffar hela tiden, eller?
Finns det Skype-do’s-and-don’ts?
Istället för telefonsex är det något som Skype används till?
Det här med spa
Jag tror hela lugn och fin-spaandet inte är för killar. Spa:n borde rikta in sig på tjejer med vänninor, inte par.
Killar kan förvisso Spa:a men inte utav egen njutning utan för att vara snälla mot sin gemål.
Jag tror jag sagt ordet Blue Hamam200 gånger hemma utan framgång. Jag har gett upp. Calle är livrädd för massage och gemensamma dimmiga våtutrymmen. Han tycker inte det är romantiskt att vara blöta och avklädda i offentliga lokaler. Att få män att uppskatta Spa:behandling handlar inte om att ”bygga” tystnaden. Att de exempelvis de under en ”parbehandling”, får se på när sin partner tar rosenbad och hur partnern njuter utav det varma vattnet, plingplong-musiken och lugnet samtidigt de själva får en massage.
Nänämensan skulle inte tro det.
Nej för att snärja männen måste man göra action-spa:s.
Tänk er Äventyrsbadet 2:0, vuxet äventyrsbad med, äventyr-i-ångan-tema.
Jag tror det ska vara dimma korridorer, med fiktiva vattenfall på andra sidan. Isvakar att bryta upp, torrbastus, ångbastus, lappkåtor, varma utomhuspooler i snön...you name it. Aktivera dem.
Ge dem en snitslad bana med olika sorts värme och väta-stationer.
Jag tror det ska vara dimma korridorer, med fiktiva vattenfall på andra sidan. Isvakar att bryta upp, torrbastus, ångbastus, lappkåtor, varma utomhuspooler i snön...you name it. Aktivera dem.
Ge dem en snitslad bana med olika sorts värme och väta-stationer.
Man säljer inte lugn och parmassager till snubbar. "Erotik i fabrik" finns det siter som serverar bättre än en entusiastisk massör. Män är mycket mer privata än kvinnor, i mångt och mycket tror jag.
måndag 19 april 2010
Kärlek med Anitha & Calle
Nä vad säger ni? Lite kärlek med Anitha & Calle tror jag det är dags för, så spill your beans.
Vi kanske Bambus:rar. Ställ frågor på Bambuser 22.00 ikväll ok?
Men det går bra i kommentatorsfältet oxå, så svarar vi på Bambuser.
Pusspuss
Världens mysigaste lunchsällskap
Alla borde få en dos Schulman på lunchen, det kan göra vem som helst på ett strålande humör.
Farbror Calle var barnvakt till världens mysigaste Charlie idag.
När artighet blir dumhet
Calle och jag har varsin superhjältekraft. Min är att jag hittar alla ställen på kroppen där det gör ont. Inte på ett skönt masserande sätt utan om jag petar/klämmer lite på något ställe så är det på ett ställe man redan råkar ha ont på.
Calles är, när artighet blir till dumhet.
Det är egentligen ett ganska harmlöst drag, det finns inget incitament av dumheter i botten men det kan gärna utvecklas till det.
Ex:
– Älskling vill du ha bilen idag?
– Nej det behöver jag inte, jag har inga externa möten.
– Jo men ta den, det är väl skönt att åka till jobbet?
– Okej, tack vad gullig du är...
Två timmar senare ringen en småsur Calle och är irriterad över att jag har bilen när han har möten i stan.
Samma sak när det kommer till inbjudningar, han säger JA till saker ibland fast han vet att han egentligen inte kan. Han vill in i det sista försöka se till att hinna med allt, men får inte till det och personen som skickade ut inbjudan blir så klart arg på honom.
Att returnera trasiga saker innan antalet dagar gått ut så han tycker synd om personen som ska behöva ta emot ett trasigt ting, så han undviker.
Exemplen är otaliga. Nu har jag börja lära mig hur han funkar, så jag dubbelkollar verkligen att han menar vad han säger. Höjer han på båda ögonbrynen samtidigt vid första dubbelkolls-omgången och fyller gärna i med ett JA-HERREGUD. Då vet jag att man ska ställa frågan igen och lite mer pedagogisk denna gång.
Egentligen ville han ju bara vara artig, väluppfostrad och rar. Incitamentet är allt annat än ondo men i slutändan förlorar han på det.
söndag 18 april 2010
Topp-3, byggnader i Stockholm som väger mest
1. Garnisonen
2. Riksbanken
3. Arkitekturhögskolan
Det kan uppstå tornados i närheten av dessa byggnader, vinden vet inte hur den ska hantera så mycket vägg.
Och snart kommer mamma & pappa...
Så här går det efter en middag hos Anton & Electra, en sväng på Story och visit på V.
Don't try this at home. Ser ni att jag skelar när jag är bakis.
Till och med katten duckar min andedräkt.
Vad ska ni göra idag och framför allt vad gjorde ni igår?
lördag 17 april 2010
One in a million
(Anitha Sundqvist, 19 år gör, Är-du-dum-i-huvudet minen, åt någon förälder.)
Det finns en konstig grej med att vara adopterad.
Man känner sig som svensk, vad det nu innebär men man ser aldrig ut som sina vänner. Man är för mörk för att vara vit och för vit för att vara mörk.
Detta är då inte bara en ren utseende grej utan oxå själsligt i många fall.
Jag har inga babyår att relatera till i fotoalbumet, mina spädbarnsår är odokumenterade återberättelser som jag sökt med ljus och lykta. Det finns inte en bild på mig utan hår som spädbarn att tillgå. Jag kan inte ens fantisera om hur jag skulle kunna sett ut.
Det kan vara en stor sorg men oxå ett spännande förflutet.
Det beror på från vilken vinkel jag vill belysa problemet. Jag har lärt mig att se fördelar med de flesta situationer, genom just det.
Är är oerhört tacksam över all tur jag haft i livet. Varenda uppoffring har varit värt det, jag ältar inte i onödan. I mitt och många andra adopterades fall så är man faktiskt one-in-a-million.
Det är många gånger ett trivsamt utanförskap.
Som adopterad är jag som många andra dessutom ensambarn. Man är alltid själv på något sätt och man är väldigt bra på att vara sig själv. Väljer jag exempelvis att inte att vara ciceronen för ett sammanhang, så trivs jag lika bra utanför mitten. Likt en cell, kan jag rollsätta mig i de flesta situationer utan problem och med trivsel. Upplevelse må vara delad men känslan unik.
Men det finns något i det gemytliga utanförskapet som är ett stort mörker, en odefinierbar ilska som man många gånger inte kan sätta ord på. Det är nog den ilskan som många gånger blir batteriet för att ta sig framåt. En gränslöshet, där inte ens en närgräns finns att förhålla sig till.
Jag har pratat en del med Amanda om det här och i de flesta familjer är ju föräldrar eller släktingar en måttstock karriärmässigt. Om inte man vill bli som dom så ska man bevisa att man kan minsann MER än dem.
För mig finns ingen sådan måttstock. Åt det håll jag riktar blicken är mitt mål. Det finns ingen relation till avstånd och höjder, allt är platt A till B-destination. Det finns ingenting eller ingen uppgift jag inte tror att jag skulle kunna lösa när min självkänsla är på topp.
Det som dock sätter stopp för mycket är det "naturliga urvalet". Vad jag förstår så är det omedvetet/medvetet många gånger att svensk väljer svensk när det kommer till karriär. Verkligen inte alltid, men i många fall.
Färsk statistik visar att: Blonda människor är mer lönsamma och oftast högre uppsatta än personer med mörkt lockigt hår. Lockigt hår ger mindre förtroende.
När jag läser sådant brinner det i huvudet på mig.
Det där är förvisso en ganska sjuk rasbiologisk undersökningen men resultatet är dessvärre en ännu tråkigare sanning.
Jag vill inte tro att detta är moderna Sverige. Men när jag tittar runt mig så kan jag inte komma på många storföretag förutom möjligen Elite Hotels med "mörkt" ledarskap.
2010 skulle man i princip kunna säga att 1 av 10 med utländskt påbrå blir ledare för större och framgångsrika bolag i Sverige idag och resan dit är betydligt längre bort än från Älmhult.
fredag 16 april 2010
Gårdagens middag
Jobbmiddag, med Glamouramagänget. Jag känner mig alltid som en gammal hagga i Anna, Michaela och Petras sällskap. Men det är jag ju faktiskt oxå, dom är ju typ tolv år yngre...
Utanför Le Bar med Stockholms ohotat bästa show runner, Saurabh. Landsman dessutom...
Michaela och Anna.
Kricke och Petra.
Bild snodd från Annas blogg, jag, Annika och Jessica från jöbbet.
Utanför Le Bar med Stockholms ohotat bästa show runner, Saurabh. Landsman dessutom...
Michaela och Anna.
Kricke och Petra.
Bild snodd från Annas blogg, jag, Annika och Jessica från jöbbet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
