Live
På catch up:en.
Grät ni?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Bloggarkiv
-
▼
2010
(276)
-
▼
juni
(40)
- OMG
- Framme
- På väg
- Nya kläder!!
- Evolutionary road
- Pastorn hälsar på
- Back in Town
- Stekigt värre!
- Jag behöver dig!!!
- Powerwalking
- My favorite waste of time
- There's no business like show business
- Anitha extra allt…
- Nähäe
- Jag är lite svag när det kommer till kungabröllop
- Svensk films största rövhål
- Timing
- Carro väntar på sin tagning
- Wood art
- Kärleksbarn
- Hyra vår lägenhet?
- Min helg!
- Studenter
- Illusionen av en perfekt död
- Krönika
- Pastorsexpedition
- Calle
- Tomtar finns dom?
- Nationaldagen
- Amandas möhippa
- Tjejmiddag i Spymlan igår
- Ett år
- Civili-cation
- Oglamouröst
- Anitha Internationals cellulitskola
- Svaren
- Läser slutkorr
- Something-alike
- Frågestund
- Ett santans gnäll
-
▼
juni
(40)
Att jag gjorde! Hormonerna sprutade och jag lipade som en dåre. Tur att jag var hemma ensam...
SvaraRaderaOM! Vid löftena i kyrkan, Daniels tal, brudvalsen... hå hå ja ja. Mina barn hånflinar.
SvaraRaderaVerkligen INTE! Tom en långtradare är charmigare och mer äkta än en Daniel Westling...
SvaraRaderaJAAAAA
SvaraRadera(vad synd det är om människor som Emma)
Py
Yes!
SvaraRaderaJa. Svag för romantik som jag är fälldes även en tår när jag läste om det i tidningen i morse.
SvaraRaderaJag började gråta när dom gick in i kyrkan och slutade när brudvalsen var klar..Behöver jag säga att jag hade knappt några ögon kvar i söndags?
SvaraRaderaHell yes! Vigseln och talen! Maj gadd! Alla man stöter på är verkligen rörda. Typ min pappa hade suttit inne och kollat hela dagen. Roligt.Puss
SvaraRadera