Det råder tomtefeber här på inspelningen.
Tomten är ett sånt underligt väsen så honom är svår att hitta på med ren fantasi. Jag tror på tomtar, eller jag började förstå att det finns någon slags sanning med tomtar.
Detta fick jag ännu en gång bekräftat igår.
När jag var sjutton och pluggade på gymnasiet berättade en parallellkursare (Klara) att hon hade vaknat en tidig morgon av att en ca 30 cm hög man men långt vitt skägg, toppig mössa och gråa kläder stod på henne bröst där hos låg.
Hon hade fylld av skräck iakttagit den lille mannen innan han klev av hennes kropp och hoppade ner från sängen med en lätt duns och smet ut genom dörröppningen.
Självklart skrattade vi tuffa 17 åringar på oss, när hon berättade denna historia någon gång i förstadiet till en tonårsbrusning.
Åren gick historien föll i glömska och vid ålder 24 så var jag på semester med mitt ex i Australien och hälsade på en vän och hans respektive i Sydney.
Efter en hemmamiddag så kom vi utav outgrundlig anledning in på väsen och vidskepelse. Då sa Justin som han hette att han trodde inte på något, förutom tomtar. För när han hade varit runt tio år så stod en tvärhand hög tomte vid sidan av hans säng. Mössan stack upp ovanför sängkanten. Han gjorde ingenting bara tittade på honom och Justin tittade tillbaka.
Jag fick rysningar i hela kroppen och kom ihåg min gamla gymnasiekompis historia.
Jag frågade hur tomte var klädd och han beskrev det på samma sätt som Klara beskrivit. Om samma typ av historia dyker upp på varsin sida jorden och jag möter två personer som berättar i princip samma sak. Då är det en relativt stor sannolikhet att det hänt. Inte att båda är helt knäppa i huvudet.
Sen berättar en av skådespelerskorna här om sin rendez vouz med en tomte. Den var ständigt på återbesök och kunde till och med bli på dåligt humör. Då ganska skrämmande.
Hennes mamma träffade oxå tomten som hon först inte trodde på.
Han hette Sebarog visade det sig. (Nej jag vet inte hur det stavas).
Sen har vi ju även min och Calles favorittomte, den Argentinska Sidledstomten. (Se nedan).
Min fråga till er är, tomtar finns dom?
Vad vill dom?
Vad har ni för egna tomteupplevelser om ni har det?
SHOOT!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tomtar finns.
SvaraRaderaJag var själv med om en sådan upplevelse när jag var tio år och hälsade på några vänner i Bildal.
Jag låg och sov men vaknade någon gång på natten av att en liten skäggig man, en tomte, stod och kollade på mig när jag sov.
Jag blev skräckslagen och låg kvar och stirrade tillbaka.
Än idag så minns jag hur den här lilla mannen ser ut, en halvmeter lång och skäggig. Men han såg i alla fall snäll ut, men det var ju inget jag tänkte på då, jag var ju skräckslagen(!)
Jag tror att vad du/ni beskriver är sömnparalyser. När man sover och drömmer är kroppen paralyserad för att man inte ska röra sig och skada sig i sömnen. Detta sitter ibland i när man vaknar. Då vaknar man i huvudet, men kan inte röra kroppen. Detta kan också upplevas som en allmän trötthetskänsla, så stark att man helt enkelt inte orkar röra på sig. Under dessa sömnparalyser är det också hyfsat vanligt att man hallucinerar. Förr i tiden såg man oftast små tomtar och troll, i dag är det vanligare med aliens, p.g.a. vad man numera är rädd för. (Jag har bara hallucinerat jättetöntiga saker när detta har hänt mig. Typ att pappa kommer in i mitt rum och säger att han ska åka till affären.) Att en av personerna såg tomten stå på hennes bröst talar också ytterligare för detta, då man under en sömnparalys brukar känna ett tryck över bröstet och svårigheter att få luft. Vissa tror att det är från detta som uttrycket "att bli riden av maran" kommer ifrån.
SvaraRaderahttp://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6mnparalys
Ta det lugnt med rökat på gotland P/K Claes
SvaraRaderaSåg en skum tomteliknande varelse på Sturehof, halvannan meter hög, egendomligt vaggande fram-å-tillbaka mellan baren och rökrutan. Den hade ordet KÖRV intatuerat på ena underarmen, mysko upplevelse.
SvaraRaderaDet där som Mikaela skriver om känner jag igen. Jag brukar tro att jag är vaken och typ "drömma" att jag går upp och gör frukost, eller pratar med min kille. Skönt att jag slipper tomtar!
SvaraRaderaJag såg en liten jävel kuta över gården när jag var liten. Jag var helt hundra då, men nu försöker jag intala mig att jag bara fick nån sjuk tomte-knäpp.
SvaraRaderaJag har varit med om världens sjukaste tomteupplevelse. Och den här historien innehåller ett element som innebär att man inte kan bortförklara det med nån sömnparalaps eller vad det hette. Vi var nämligen två stycken som såg exakt samma sak.
SvaraRaderaJag var ganska liten, tioårsåldern, och min kusin ett år äldre. Vi låg och sov bredvid varandra i hennes säng, och så plötsligt vaknade jag mitt i natten och såg det sjukaste jag någonsin sett. Hela rummet var fullt av små tomtar. De hade gråa liksom ulliga kläder, små läderskor som var böjda fram och långt grått skägg och öron som stack ut under topphatten. Det var minst 10 stycken som var lite härstans i rummet, några satt i taklampan, några på golvet, några i sängen bara något meter ifrån mig. De härjade och dansade och sjöng och skrattade, hade värsta partyt helt enkelt. De hade en elak uppsyn som inte riktigt går att förklara, men ändå verkade de glada. Jag var såklart skräckslagen och vågade inte röra mig, jag visste ju att jag var vaken men hoppades väl på att det var en riktigt obehagligt verklig dröm bara.
Plötsligt hör jag hur min kusin börjar andas tyngre och häftigare, och jag förstod att hon också vaknat. Jag vågade inte röra huvudet för att titta på henne, var så rädd att tomtarna skulle se att jag var vaken, så jag viskade väldigt tyst: "är du vaken?". Hon viskade tillbaka "ja" och frågade "ser du dom också?" och då sjönk mitt hjärta när jag insåg att det var på riktigt och jag svarade bara "ja". Och då så måste de ha hört oss och förstått att vi var vakna och såg dem, för de tittade alla på oss också bara försvann dem.
Vi visste inte vad vi skulle säga, det var för jävla sjukt. Vi grinade lite grann, och gick och la oss i hennes mammas säng. Vi brukar inte direkt prata om det, för det är ändå ingen som tror oss. Men tro mig när jag säger att tomtar finns. Eller vad de nu var för något.
OMG miranda, jag bara ryser. från och med nu tror jag BENHÅRT på tomtar!
SvaraRadera