Nähäe

Ibland blir saker inte riktigt som man tänkt sig. Men det kan bli bra ändå. Det blev en oplanerad Stockholmshelg. Calle och jag behövde verkligen lite qualitytime. Har inte haft så mycket sådant sista 20 dagarna. Även om vi inte bråkat något är det trots allt slitigt att vara ifrån varandra så mycket. Dessutom har vi ju knappt träffats när jag väl varit hemma. Då det varit fullt upp här.
Lärdommen av att vara borta är man längtar så man dör och jag påminns av allt som är så fint med honom, som jag knappt lägger märke till och ser som självklarheter på när jag är hemma. Han är inte en man som växer på träd. Tar man hand om honom och vårdar ömt för då får man mycket tillbaka. Jag är så stolt över att vara hans och han är min.

Nu ska jag snart åka tillbaka till inspelningen. Det är inte så många dagar kvar nu.
Det är skönt att komma till civilisationen få lite perspektiv och sans.

Universum kan verkligen bli precis hur litet som helst om man väljer att göra saker smått så blir de små och stora så blir de större.

Ha en bra dag vi ses imorgon.

Kram