Matlagning i vår familj

Jag och Calle har en, enligt mig bra uppdelning i hemmet när det kommer till matlagning. Han är "vardag" och jag "fest".
I början innan vi hade våra naturliga roller i relationen så stod jag för vardagsrepertoaren och han för fest. Det var inte alls bra, samt att det tog ett tag att lista ut vad den här kräsna unge mannen vurmade för. Tydligen så gillade han inte svamp. Han sa inget men jag började ana det när de ständigt lämnades kvar på tallriken. Han gillar heller inte rom av röd karaktär. På samma sätt upptäckte jag det. Han gillar heller inte min gröna ärtsoppa och avocadosoppa har jag förstått. Han är gulligt artig och skulle aldrig säga "jag tycker inte om det". Men på sitt strategiskt inte alltför övertygande sett tvinga i sig maten, alternativt blivit mätt väldigt fort. Han är en klassisk gourmand och husman deluxe har jag kommit fram till.

Han gillar inte heller när jag improviserar, då förutsätter han att jag inte har koll. Vilket jag kanske alltid inte har men gärna vill ge intrycket av.

Jag blir irriterad på mig själv att jag inte skrivit upp alla rätter jag lärt och lagat genom åren för jag kommer inte ihåg en tredjedel. Jag hade en fin repertoar vardagsmat en gång i tiden nu är det bara en bråkdel kvar.

Igår lagade jag i alla fall vardagsmat för första gången på länge och det blev jättegott!

Vi håller på, (från denna vecka enligt planen) med en kött/fett-kost inga kolhydrater. Vi tränar inför bröllopet för att vara aningen i form.
Jag har suttit i soffan och tryckt godis sen jul. Enough! För den delen inte banta självklart, bara äta bättre och dra ner på socker och mjöl.

Igår stekte jag fläskkotlett i smör, och fräste upp färsk spenat i massa smör och vitlök med salt och peppar. Detta serverades med bea.
Synd att jag inte tog någon bild. Calle gillade det!

Jag behöver tips på mer fettiga goda rätter utan kolhydrater.