Den frågan dyker ständigt upp vid nya möten och bekantskaper. En helt logisk fråga i sig, man vill ju oftast veta var personen man just träffar har för historia. Dels för att kunna bygga en framtid tillsammans, om än kort och temporär så måste du nästan veta dess historia för att kunna skapa denna ”framtidsgrund”.
Däremot kan det uppstå oanad förvirring om man är som jag och har påbrå från ett annat land.
SÅ många gånger jag har träffat nya människor och ställts inför en tveksamhetssekund.
Vad menar vederbörande nu, mitt ursprung, mitt jobb, precis innan vårt möte?
Var är VAR?
Däremot kan det uppstå oanad förvirring om man är som jag och har påbrå från ett annat land.
SÅ många gånger jag har träffat nya människor och ställts inför en tveksamhetssekund.
Vad menar vederbörande nu, mitt ursprung, mitt jobb, precis innan vårt möte?
Var är VAR?
Följande scenarios har inträffat i denna ”var-förvirring.”
En gång satt jag på ett jobbmöte med en latinamerikansk man och en svensk. Vi hade inte setts tidigare och vi satt så att säga och småpratade lite innan vi skulle beröra själva essensen av mötet.
Mannen från Latinamerika frågade mig efter handskakningsprocessen var jag kom ifrån.
I min fördomsfulla dumhet så förutsatte jag att han menade mitt påbrå.
En gång satt jag på ett jobbmöte med en latinamerikansk man och en svensk. Vi hade inte setts tidigare och vi satt så att säga och småpratade lite innan vi skulle beröra själva essensen av mötet.
Mannen från Latinamerika frågade mig efter handskakningsprocessen var jag kom ifrån.
I min fördomsfulla dumhet så förutsatte jag att han menade mitt påbrå.
- Jag är adopterad ifrån Indien. Svarade jag helt sonika.
Det blev väldigt tyst i mötesrummet och ni vet sådär lite, lite för länge. Blickar möttes obesvarade. Jag hörde min egen puls.
- Vad kul, men var kommer du ifrån då rent yrkesmässigt? Frågade den Latinamerikanska mannen efter den penibla tystnaden.
Jag ljuger inte om det svartnade för ögonen en kort nanosekund efter den frågan. Jag kommenterade aldrig mitt missförstående av frågan under mötet.
Ett halvår senare på en branschfest vinglade samma herrduo fram till mig på snusen och skrekskrattade när de såg mig.
Ett halvår senare på en branschfest vinglade samma herrduo fram till mig på snusen och skrekskrattade när de såg mig.
- hahaha, från Indien!!! Och vinglade vidare.
På en liten branschmingel tillställning uppkom samma fråga vid en fotografering och samma dumma jävla svar kom som på beställning.
- Nähe jag menar företag. Sa kvinnan bakom kameran och flinade.
Jag ville dö och döda henne. Jag trodde hon frågade utav ren nyfikenhet.
Över till er, fina läsare. Var kommer ni ifrån?
Över till er, fina läsare. Var kommer ni ifrån?
Från Finland.
SvaraRaderaNorrlands Hawaii
SvaraRaderaAlnö.
Gamla fina Örebro, rent yrkesmässigt ingenstans då jag pluggar. visst är du Örebroare eller har jag fattat fel?
SvaraRaderaBor i Stockholm om man nu vill veta var jag bor... Det brukar vara det som folk vill veta när jag svarar. Företaget jag jobbar för kan väl vara egalt i det här sammanhanget. Det är inte så ofta jag får den frågan, men min fru kan få den ibland då hon inte är från Sverige och då är hon van vid att svara vilket land hon kommer ifrån, vilket brukar vara det folk vanligtvis vill veta. Jag kan förstå att det kan bli fel när personen i fråga menar något annat när man är så van vid att svara med en nationalitet.
SvaraRaderaJag har liknande "problem": jag är österrikisk-fransk men uppvuxen i Sverige, bor nu i Wien. Ser fransk ut (lik pappa) och talar flytande "österrikiska". När folk undrar vart jag kommer ifran ch ja svarar Sverige blir alla förvirrade för sa "ser jag ju inte ut". Dessutom vet jag aldrig om de undrar pga mitt utseende eller om de undrar pga min lätta svenska accent, sa bland blir det lite fel.. :)
SvaraRaderaJag är född i stockholm och har judisk och tysk påbrå, kom ut från dushen för inte alltför länge sen. Innan dess var jag från Coop Bromma.
SvaraRaderaFrån Uddevalla och rent yrkesmässigt så har jag arbetat som säljare i 3 år men pluggar nu på universitet!
SvaraRaderaJag fick samma fråga och blev helt ställd när vederbörande menade från vilket land. Jag är en härlig blandning mellan Småland och Ångermanland, men det syns tydligen inte. Typ afro och bruna ögon existerar även i Sverige, men det ville inte den tjejen tro på. -Jaha, men var kommer dina föräldrar ifrån då?
SvaraRaderaGjorde en liknande miss när jag jobbade i England och min platschef ville veta var jag kom ifrån. Jag svarade Sverige när hon egentligen ville veta vilken rekryteringsfirma jag tillhörde :)
SvaraRaderaJag är född och bor i Eskilstuna, har en gnutta estniskt blod i mig från min farfar. Folk tror alltid att jag har något asiatiskt påbrå, har ingen aning om varför men många ger sig inte. Fast jag tycker att det gör mig lite mer cool så jag klagar inte. Hoppas du haft en fin dag!
SvaraRaderaMALMÖ!
SvaraRaderaVad kul att du börjat blogga, man kan inte undvika att gilla dig, du verkar så himla go!
från sverige
SvaraRaderaNu när jag studerar utomlands och har konstig svensk brytning så är det alltid land som de vill veta. Så jag kommer från Sverige!
SvaraRaderaJag kommer ursprungligen från Sorsele men är stolt Umè bo sen 5 år tillbaka;)
SvaraRadera/Benita
Umeå här med =)
RaderaHard Hat och Ryssland!
SvaraRaderaMitt blod är finsk, jag är född i Uppsala, uppväxt i Enköping och nu bor jag i Karlstad!
SvaraRaderaTa-da! :)
jag kommer från sverige, stockholm där jag är född, men också london, tokyo och linköping! uppväxt lite överallt med andra ord... svaret beror lite på vem som frågar, och var man är när personen frågar... :)
SvaraRaderaAaah, jag avskyr den frågan så till den grad att jag helt enkelt börjat svara
SvaraRadera- från Tyskland.
(född där) Trots att jag vet att de vill veta vad mitt "exotiska" utseende beror på. När de sedan enträget fortsätter fråga
- Men alltså e g e n t l i g e n ??
Så svarar jag återigen - född i Berlin uppvuxen på Södermalm. Det är för mig tokovidkommande att min farfar som dog innan jag föddes kommer från ett land i västafrika, precis som om jag skulle fråga ifall någon rödhårig brutta möjligtvis har släkt från Irland. Jag förstår inte varför den informationen skulle hjälpa oss att kunna bygga en lång- eller kortvarig relation?
Puss!
Adopterad från Indien, uppvuxen i Kiruna. Men bor i Stockholm sen åtta år tillbaka. Jag känner så väl igen ditt dilemma. Förövrigt vad kul att du också börjat blogga! Jag har följt Calles blogg sen snart tre år tillbaka. Vilken match in heaven att ni funnit varandra!
SvaraRaderaPiteå men bor just nu i Stockholm.
SvaraRaderaFrågan om mitt ursprung dyker först upp när jag börjar prata och dom hör min dialekt. Direkt jag svarat Piteå så söker dom en gemensam länk. "Piteå Havsbad", "Piteå Dansar och Ler", "palt" eller så har dom någon avlägsen vän dom så gärna vill att man ska känna. Oftast vet dom bara för- eller efternamnet men efter lite spaningsarbte och lite frågor kommer man ofta fram till vem vederbörande syftar på och då blir det tyst. Där brukar gåtan sluta- inga mer ord behöver sägas, den gemensamma länken har visat sig vara liten, deras kunskaper om Piteå är begränsade till palt och festivaler - man har rett ut Piteå och vi kan gå vidare i våra liv.
Härligt att folk visar lite intresse kanske, men också konstigt att trots att vi alla är unika så tenderar nästan exakt samma situation att upprepa sig varje gång jag svarar "Piteå"...
Född i Piteå men bor i Umeå den tio år
RaderaUrsprungligen från mammas mage. Sen bodde jag mitt ute på landet på Skånes slätter i några år. Nu bor jag i Malmö. Läs min blogg, jag har skrivit om din Calle...
SvaraRaderahttp://fakeitmakeitbreakit.blogg.se/2010/march/104.html
Mommys' lil' pusseh'! För att degradera mig själv till en femtonårings nivå.
SvaraRaderaStudent, östermalm i sthlm, tycker du skriver jävligt roligt, annars är jag ingen stor bloggläsare.. Så känn dig hedrad!
SvaraRaderaHahaha åh va roligt! Sånt där händer hela tiden så du är inte ensam. Alla gör den missen. Fast när jag gjort misstaget vågade jag erkänna att jag missförstod frågan eftersom man kan skratta åt sig själv hihihi.
SvaraRaderaDet där är knepigt. Jag har en mamma från Ghana och en pappa från Sverige men ser mest arabisk/latinamerikansk ut. Dessutom känner jag mig helt och hållet svensk så jag kan bli lite förvirrad, till och med ta illa upp när någon frågar mig vilket land jag kommer ifrån.
SvaraRaderaHUR SOM HELST var det inte det jag tänkte skriva utan jag tänkte berätta för dig att du skriver väldigt fint och använder, för mig, många ovanliga ord. Det är perfekt för mig för jag pluggar ord som bara den inför högskoleprovet. Så nu ska jag börja läsa din blogg om inget annat så i studiesyfte! Spännande va.
Jag är adopterad från Indien.
SvaraRaderaJag svarar ofta Kalmar/Öland. Vet inte varför jag måste svara båda, kanske för att jag (trots att jag är född där och bott där större delen av mitt liv)inte riktigt känner mig äkta Ölänning. Hela släkten är från Småland, min föräldrar råkade bara köpa ett hus på andra sidan om bron. Men Öland låter alltid lite mer exotiskt och man får lite extra uppmärksamhet på så sätt...
SvaraRaderaFödd i Kurdistan (iranska delen) bott på många olika platser ute i världen, just pluggar jag i Stockholm bott innan i Göteborg.
SvaraRaderaKänner jag tillhör ingenstans har inte hittat mig än.
Numera frågar jag: "Hur menar du vart jag kommer ifrån" innan jag svarar. Hänt mig samma sak för många gånger så nu vill jag höra en utförligare fråga innan jag svarar.
SvaraRaderaÄr en krossning mellan Gotläning, småläning och väskötte.. Gotland, småland och västergötland. Men Jag bor och lever i ett samhälle som heter Hova. En av Sveriges största pensionärs samhällen. Får ju inte glömma att jag är ju en tangentbords cowboy med.. Tror jag fick med en del av det mesta.. ;)
SvaraRadera