Jag gör som ni säger, det vet ni!
Betraktelse från METRO:
Jag har ingen fri vilja som Göran Greider.
Jag är osunt fashinerad av den här mannen. Han är enligt mig en "fri människa", en sån som Fromm pratade om. Helt befriad från samhällets led. Gör som han vill. Har inga problem att gå runt i skidbyxor och lumberjackskjorta om han känner för det. Kläder skyler kroppen och håller den varm. Utseende och frisyrer är för de ytlia och osäkra. Göran han är en trygg man, han bryr sig inte.
Han skrämmer mig Göran.
När jag känner mig osäker på något tänker jag inte "what would Chuck Norris do?" Nej jag tänker "Vad hade Göran Greider gjort?"
Ge mig lite kärleksproblem att älta. Det tycker jag är skitkul!
Hej,
SvaraRaderaJag har följt dina och calles barndrömmar. Själv så går jag i snarlika tankar. Jag har ett underbart förhållande med min sambo sen sex år, vi har båda stadiga och fasta jobb och jag skulle vilja ta ett nytt steg i förhållande. Jag skulle vilja planera och försöka skaffa barn, men han är inte så glad på den tanken, inte än iaf. Jag är "bara" 26år men jag längtar så efter barn. Ska jag bara finna mig i att han inte vill skaffa barn än och vänta eller kan jag göra något för att påskynda hans längtan så att jag slipper vänta allt för många år?
Jag har ett kärleksproblem. Eller kärleksproblem och kärleksproblem är det kanske inte men det är ett problem.
SvaraRaderaJag har en kompis av det manliga könet som jag umgåtts med ganska intensivt det senaste året. Det har aldrig hänt någonting men vi har alltid skämtat om att vi är ett par och så vidare och vi har varit ganska fysiska i vår kontakt men ingenting mer. Tills förra helgen. Av någon anledning hände det någonting och det slutade med att vi hade sex och sen umgicks vi verkligen hela helgen. Vi har umgåtts mycket sen dess och det är som att vi är ett par men ändå inte. Vi vet båda att ingenting seriöst kommer komma från det här då vi båda ska utomlands till hösten. Jag känner absolut ingenting mer än vänskap och viss fysisk attraktion till honom men ibland tvivlar jag på om han kanske vill någonting mer egentligen. Kan jag fortfarande fortsätta som vanligt trots att jag misstänker att han har känslor? Vi är ju båda överens om att det inte kommer bli någonting mer...
HejsanHoppsan!
SvaraRaderaMitt kärleksprobelm är att jag inte har nått kärleksliv! Jag är en underbar och härlig tjej på 20 vårar som nu har varit singel i 2 år! Det jag vill är att ha nån speciell i mitt liv. Visst är jag ung och har hela livet framför mej, men jag vill också ha nån att mysa och pussa på. Jag har såå mycket att ge men ingen att ge till! Jag har testat dejtningsidor på nätet, och nej de var inte min grej! Jag är väldigt aktiv, jag går gärna ut och festar och så men känner att jag hittar ingen speciell. Mina kompisars kompisar och kollegor är alla upptagna och nu är jag den ända i vänslapskretsen som är singel. Jag har blivit det tredje hjulet, jag känner att jag inte kan umgås eller ens prata med mina kompisar längre. för dem pratar bara om dennes respektive. Det är så otroligt jobbigt! Jag känner att detta inte längre är hållbart! Kan du kanske ge mej lite tips och råd, du som är så klok Anitha? Jag mår verkligen jättedåligt över det här! Snälla Hjälp Mej Anitha!
Många kramar och Pussar! Tack för en kanon blogg!
Jag har samma problem som Bella (fast jag är ännu mer tragisk för jag är äldre och har ALLTID varit singel). Hur gör man egentligen för att hitta nån? Jag är kanske inte vrålsnygg men heller inte ful. Är ganska social, rör mig ute mycket och är ganska kul. Men det funkar fan aldrig. Och nu är alla vänner stadgade och babblar om barn och jag vill också ha barn och allt det där, men man måste ju ha en pappa först. Jag är inte så kräsen vad gäller utseende, status mm. Det enda jag aldrig tänker tumma på är själva kärleken. Jag vill ha äkta sådan. Och det ska man väl ändå kunna kräva av en eventuell relation. Eller? De få jag träffat som jag känner skulle kunna vara den rätte har inte känt detsamma för mig. Och de som varit intresserade av mig har jag inte känt något för. Kan det vara så att det är nåt fel på mig? Det börjar kännas som det i alla fall. Och framför allt börjar det kännas jävligt ensamt. Vad ska jag göra när alla vänner sitter hemma och är tradiga med sina partners liksom? Största problemet tror jag är att alla som är nåt att ha är redan upptagna. Eller har de precis kommit ut ur en relation och är "inte redo för något nytt" (gud vad jag hatar den meningen). Fast samtidigt kan inte det vara förklaringen heller, för det funkar ju för alla andra och rätt vad det är har de där "inte redo-killarna" stadgat sig igen. Så för att sammanfatta frågan: HUR GÖR MAN EGENTLIGEN?
SvaraRaderaHahah! Jag läste också hans krönika, den var publicerad i gårdagens Metro om jag inte missminner mej. Jag gillar att han rakt ut bara säger att han valde att vara hemma och påta i trädgården istället för att hålla något seminarium. Såna människor växer inte på träd, de som gör och säger det vi andra bara tänker.
SvaraRaderaDu är en sann bloggare du Anitha International..
Jag har två (supersnygga, trendiga, unga=35) kompisar som båda är helt tända på Greider. Det är något mycket sexigt med den där FETA MANLIGA FRIHETEN. Och intellekt på det. mums.
SvaraRaderahahaha.
joie de vivre på dig!
Hej.
SvaraRaderaJag är kär i min bästa tjejkompisar, och jag tror hon känner likadant. Grejjen är att jag i min dumhet "höll på" ett tag i somras med hennes bästa vän, så, det är lite konstigt. Hon ska även flytta utomlands efter sommaren i ett år. Tycker du jag borde prata med hon om mina känslor eller hålla dom inne?
Förlåt, tjejkompis* givetvis..
SvaraRaderaGud vad ni är promiskuösa! ;)
SvaraRaderaVet hon om det med tjejkompisen?
Just när det är sådär människor som man kan stöta på/umgås med så är det bra att vara ärlig.
Man ska alltid förekomma innan man förekommas. Men för det inte kasta hela ligglistan i ansiktet.
Tråkigt om tjejkompisen säger det först bara, då kan det bli fel. Säg som det var och gör ingen stor grej av det för det var det ju inte heller och tjejen du är kär i är huvudsaken, det ska hon känna när du berättar det. Din enda ursäkt är ärlighet.